Institutet för framtidsstudier

  • Home
  • Institutet för framtidsstudier

Institutet för framtidsstudier Contact information, map and directions, contact form, opening hours, services, ratings, photos, videos and announcements from Institutet för framtidsstudier, .

I det senaste pressutskicket från IFFS kan du läsa om ny forskning som bland annat visar att AI stöd inte gav någon tydl...
16/09/2026

I det senaste pressutskicket från IFFS kan du läsa om ny forskning som bland annat visar att AI stöd inte gav någon tydlig fördel för forskare i ett experiment, samt att klimatskepticism oftare handlar om att tvivla på behovet av åtgärder, snarare än att ifrågasätta själva vetenskapen.

Är du journalist och vill läsa hela pressutskicket och få framtida utskick med ny forskning från IFFS, skriv upp dig på listan, länk i kommentarerna.

I utskicket för september 2026:

AI-stöd gav ingen tydlig fördel när forskare skulle kontrollera forskning: Forskarteam som arbetade helt utan AI lyckades bättre än AI-ledda team och hittade dessutom fler allvarliga kodfel än team som använde AI som assistent.

Klimatskepticismen sitter oftare i åtgärderna än i vetenskapen: En svensk studie visar att det är betydligt vanligare att acceptera klimatvetenskapen men ifrågasätta behovet av åtgärder än att tvivla på själva klimatförändringarna.

Etisk beredskap i vården fortfarande underutvecklad: Efter pandemin har vårdens krisberedskap stärkts, men det saknas fortfarande tydliga rutiner och stöd för att hantera svåra etiska beslut.

Har företag auktoritet över sina anställda? Statsvetaren Ludvig Beckman ifrågasätter ett vanligt argument för företagsdemokrati och menar att företagsledningar inte nödvändigtvis har auktoritet över sina anställda i egentlig mening.

Läs hela utskicket, med länkar till forskningsartiklarna samt kontaktuppgifter till forskarna genom att prenumerera på våra utskick, länk i första kommentaren.

Gustav Karreskog Rehbinder, matematiker och forskare på IFFS och grundare av valprognos.se är en av dem som stod bakom a...
15/09/2026

Gustav Karreskog Rehbinder, matematiker och forskare på IFFS och grundare av valprognos.se är en av dem som stod bakom algoritmen som SVT använde i sin prognos i söndagens valvaka som presenterades cirka halv tio. Den visade på ett mycket jämnare - och, skulle det visa sig, mycket mer korrekt - resultat än vad vallokalsundersökningen (Valu) visade som presenterades någon timme tidigare.

Algoritmen jämför resultaten från de valdistrikt som redan räknats med tidigare val och använder bland annat uppgifter om ålder, utbildningsnivå, bakgrund och boendeform för att uppskatta resultat i de distrikt där rösterna ännu inte är färdigräknade. Denna metod användes redan 2022 och visade även då långt tidigare än alla andra hur det skulle sluta.

I årets val återstår fortfarande räkningen av de så kallade onsdagsrösterna som består av sena förtidsröster och utlandsröster. I några tidigare val har dessa varit avgörande för slutresultatet. Dock är det osannolikt att de skulle vara det den här gången, säger Gustav Karreskog Rehbinder som intervjuas i TV4.

– Om väldigt många röster har blivit försenade och hamnat i uppsamlingsdistrikten i områden som är väldigt starka för just Tidösidan, då kan det skifta resultatet. Men då måste det vara kanske 100 000 röster i väldigt starka delar för dem. Händer inget oväntat kommer oppositionen att ta hem det här, säger Gustav Karreskog Rehbinder till TV4.

Länk till inslaget i första kommentaren.

Den klassiska essän handlar om att med tydligt subjekt och medveten form ta läsaren med på en resa genom idéer. Frantz F...
11/09/2026

Den klassiska essän handlar om att med tydligt subjekt och medveten form ta läsaren med på en resa genom idéer. Frantz Fanon och bell hooks har med essän som redskap undersökt kolonialismens konsekvenser medan Václav Havel och Anne Applebaum har tagit läsaren med in i den totalitära socialismens mörker.

En av det senaste decenniets internationellt mest uppmärksammade essäister är den koreansk-tyske mediefilosofen Byung-Chul Han som i korta och tillspetsade essäböcker genomlyser det digitaliserade samhällets ömma punkter. I sin senaste bok Narrationens kris menar han att människor idag kommunicerar men har slutat berätta, storytelling har blivit storyselling. Så vad skiljer berättande från kommunikation? Vilken är essäns essens? Är Byung-Chul Han en konservativ berättelseromantiker eller medieteoretisk nydanare? Varför bli så många essäer dåliga?

Se samtalet om essäns essens från Sakli(g)t. Länk i första kommentaren.

Medverkande:
Georg Bengtsson, översättare av bland andra Narrationens kris och förläggare för Ersatz kommande satsning på europeisk essäistik om politik, filosofi och estetik.
Leonidas Aretakis, kritiker, författare och chefredaktör Flamman.

Den 15–16 september besöker ett internationellt forskarlag från Institutet för framtidsstudier i Stockholm och Sciences ...
08/09/2026

Den 15–16 september besöker ett internationellt forskarlag från Institutet för framtidsstudier i Stockholm och Sciences Po i Paris Nuuk och Qaanaaq på Grönland för att tillsammans med grönländska forskare presentera två nya forskningsprojekt om självbestämmande, kultur, hållbar utveckling och geopolitik.

Besöket på Grönland inleds med visningar av två dokumentärfilmer i samarbete med Nuuk International Film Festival; Inughuit – folket vid jordens navel och The Prize of the Pole, som båda skildrar mötet mellan lokal kultur, koloniala intressen och västerländsk geopolitik. I anslutning till filmvisningarna arrangeras presentationer av forskningsprojekten och en workshop.

Projektet Urfolks självbestämmande och hållbar utveckling: markanvändning, kultur och ekonomisk utveckling i Grönland och Nya Kaledonien är finansierat av forskningsrådet Formas och kommer att undersöka hur urfolk själva förstår självbestämmande, och hur frågor om mark, naturresurser, kulturell identitet, miljö och ekonomisk utveckling påverkar deras föreställningar om framtiden. Projektet förenar statsvetenskap och antropologi med kvalitativa intervjuer, fältstudier och surveyexperiment.

Ulf Mörkenstam, professor i statsvetenskap vid Institutet för framtidsstudier och Stockholms universitet leder projektet som omfattar bland andra dokumentärfilmaren och forskaren vid Institutet för framtidsstudier Staffan Julén, Camille Maze-Lambrects vid Sciences Po, Klaus Georg Hansen, grönländsk forskare som doktorerat på Danmarks koloniala historia i Grönland, samt Naja Dyrendom Graugaard, danskgrönländsk forskare vid Köpenhamns universitet med inriktning på kritiska inuitstudier och relationerna mellan Danmark och Grönland.

Parallellt inleds det av Försvarshögskolan finansierade projektet Geopolitik och kulturell resiliens i kampen för självbestämmande och självständighet: fallen Grönland och Ukraina, lett av Ulf Mörkenstam tillsammans med Gustaf Arrhenius, Staffan Julén och Ludvig Beckman.

Projektet jämför två mycket olika situationer: Grönland under ett växande geopolitiskt tryck och Ukraina under Rysslands fullskaliga anfallskrig. Den gemensamma frågan är vilken betydelse språk, kultur, berättelser och minne har för ett folks förmåga att hålla samman, försvara sig och hävda sitt självbestämmande. I Grönland står bland annat frågan om narrativ suveränitet i centrum – rätten att berätta sina egna historier på sitt eget språk och utifrån egna erfarenheter, värderingar och levnadssätt.

15 september i Nuuk: Inughuit – folket vid jordens navel (1987) av Staffan och Ylva Julén, följd av panelsamtal.

16 september i Qaanaaq: presentation och workshop kring forskningsprojekten samt visning av den internationellt prisbelönta The Prize of the Pole (2007) av Staffan Julén, med efterföljande panelsamtal.

Filmerna utgör början på ett filmarbete som Staffan Julén inledde i Qaanaaq-området på 1980-talet och som nu fortsätter genom en planerad tredje film med utgångspunkt i de nya forskningsprojekten.

Läs mer om forskningsprojekten, länkar i kommentarerna.

Under det senaste året har maskingenrerad text gått från att vara starkt ifrågasatt till att bli en omfamnad självklarhe...
04/09/2026

Under det senaste året har maskingenrerad text gått från att vara starkt ifrågasatt till att bli en omfamnad självklarhet i många författares och forskares skrivprocesser. Människan har alltid haft en fascination för kopior av sig själv och ting som kan agera människolikt, och kognitionsvetare menar att den stora risken på framtidens kunskapsfront inte handlar om att AI-systemen kommer ta över för att de blir för intelligenta – utan att för att människor blivit för dumma. Vad händer med läsning, kunskap och estetik när ingen längre kan vara säker på att avsändaren är ett levande subjekt?

Se detta samtal från årets Sakli(g)t med:
Åsa Wikforss, filosof, ledamot av Svenska Akademien och författare till Varför lära? Meningen med mänsklig kunskap i AI-tider (2026).
Emma Frans, doktor i epidemiologi, forskare vid Karolinska Institutet och författare till Expertparadoxen (2023).
Peter Gärdenfors, kognitionsvetare och författare till Kan AI tänka? Om djur, människor och robotar (2024).
Julia Ravanis, teknikhistoriker och författare till Emmys teorem och Skönheten i kaos (2024 och 2021).

Länk i första kommentaren.

Bevittnar delar av väst fascismens återkomst? Med hänvisning till folkrättens globala sammanbrott, omfattande våldsmobil...
02/09/2026

Bevittnar delar av väst fascismens återkomst? Med hänvisning till folkrättens globala sammanbrott, omfattande våldsmobiliseringar mot minoriteter, politisering av universitet, storbolagskampanjer mot klimatvetenskap och techoligarkers skärpta kontroll över övervakningssystem och algoritmslipade informationsflöden, har många ställt sig frågan.

Vad talar för att detta är fallet? Vad inte? Vad skiljer dagens fascistiska former och uttryck från gårdagens?

Om detta samtalar Lea Ypi (bilden), professor i politisk teori vid London School of Economics och författare till bland andra Fri (2021) och Förödmjukelse (2025), och Agri Ismaïl, kritiker och författare till Hyper (2023).

Från årets sakprosafestival Sakli(g)t. Länk i första kommentaren.

31/08/2026

Sverigedemokraternas väljare har på åtta år närmat sig Moderaterna kraftigt och blivit tydliga ekonomiska högerväljare. Samtidigt består misstron mot etablerade medier medan förtroendet för samhällets institutioner har ökat. Det visar en ny rapport som jämför SD-, M- och S-väljare.

Rapporten bygger på en enkätundersökning genomförd i maj 2026 bland svenska väljare som stöder Moderaterna (M), Socialdemokraterna (S) eller Sverigedemokraterna (SD). Resultaten jämförs med en liknande undersökning från 2018.

SD-väljarna står idag betydligt närmare Moderaterna än Socialdemokraterna.

– SD-väljarna har blivit supermycket mer förtjusta i moderater. De tycker den moderata politiken är bra, och 80 procent av SD-väljarna ser positivt på Sveriges framtid under ett moderat styre. Samma siffra 2018 var 42 procent, säger Pontus Strimling, professor i analytisk sociologi och en av rapportförfattarna.

Bara 5 procent av SD-väljarna ser positivt på ett socialdemokratiskt styre. Bland SD-väljare som uppger ett andrahandsval väljer 52 procent Moderaterna och endast 3 procent Socialdemokraterna.

Även M-väljarna har blivit mer positivt inställda till SD, men närmandet är inte helt symmetriskt. 40 procent av M-väljarna ser positivt på ett SD-styre, upp från 24 procent 2018. Skillnaden syns också i relationerna mellan väljarna: 91 procent av SD-väljarna kan tänka sig att dejta en moderat, medan 63 procent av M-väljarna kan tänka sig att dejta en SD-väljare.

Fler resultat:
> SD-väljarnas förtroende för riksdagen har ökat kraftigt. Däremot är förtroendet för etablerade medier fortsatt lågt.
> SD-väljarna har blivit tydligare ekonomiska högerväljare.
> S- och M-väljare är mer överens med varandra om vad svenska värderingar är, än de är med SD-väljare.
> Invandringsmotståndet mer kulturellt och mindre ekonomiskt.
> Klimatskepsisen bland SD väljarna har ökat.
> Över 50 procent av S- och M-väljare uppger att avsaknad av svenska värderingar och bristande vandel ska kunna utgöra skäl för att återkalla medborgarskap.

I videon berättar Pontus Strimling mer om rapportens resultat. Ladda ned rapporten i sin helhet, länk i kommentarerna.

I snart två decennier har sociologen Roland Paulsen i essäns form ställt diagnoser på det svenska samhället: varför vi b...
28/08/2026

I snart två decennier har sociologen Roland Paulsen i essäns form ställt diagnoser på det svenska samhället: varför vi bara lyder, varför vi är så oroliga, varför vi så ofta tar livet av oss och varför det växande materiella välståndet tycks betyda så lite för hur vi mår. Nu är han tillbaka med en bok om gener och miljö och dess relation till det föräldrar febrilt letar efter i sina barn: begåvning. Finns talang? Vad är begåvning?

Efter en djupdykning i den egna familjens historia undersöker Paulsen vad som händer med en ung människa som tidigt får lära sig att begåvning är något man har – eller saknar? Vilken roll spelar betyg, diagnoser, musikklasser och idrottsgymnasium i en ung människas liv och vad betyder egna och andras begåvningsföreställningar för vem man sedan blir?

Se samtalet från Sakli(g)t på IFFS play, länk i kommentarerna.

Medverkande:
Roland Paulsen, sociolog och författare till bland andra Avbegåvad – en essäberättelse om arv och miljö (Albert Bonniers förlag 2026) och Tänk om – en studie i oro (2020).
Julia Ravanis, teknikhistoriker och författare till Emmys teorem och Skönheten i kaos (Natur & Kultur 2024 och 2021).

Kan den globala uppvärmningen hejdas inom ”rådande system”? Om inte, vilket är det andra ”systemet”? Är det ekonomin, de...
26/08/2026

Kan den globala uppvärmningen hejdas inom ”rådande system”? Om inte, vilket är det andra ”systemet”? Är det ekonomin, demokratin eller naturen som system, som i grunden måste byggas om för att klara av det nödvändiga? Hårt planerad ekonomi, kraftigt beskuren demokrati, storskaligt manipulerad atmosfär – eller tilltagande våldsam anarki. Så ser, enligt flera nya böcker, valen ut. Stämmer det?

Ett av samtalen på årets sakprosafestival Sakli(g)t som IFFS var med och arrangerade, handlade om detta. Medverkade gjorde Erika Bjerström, tidigare klimatkorrespondent SVT, Karim Jebari, filosof vid Institutet för framtidsstudier och författare till den kommande boken Människans skymning, Jenny Andersson, professor i idé- och lärdomshistoria och Daniel Lindvall, sociolog vid Institutet för framtidsstudier.

Samtidigt som uppvärmningen fortsätter, minskar klimatbevakningen i svenska och internationella medier. Med 38 procent sedan toppåret 2021 enligt en ny undersökning. Läs även om detta i samtalsdeltagarens Erika Bjerströms text i DN.

Länk till samtalet från Sakli(g)t, samt Erika Bjerströms text finns i kommentarerna.

"Det var inte länge sedan även vi svenskar var ett homofobiskt folk. Så sent som 1990 svarade 65 procent av svenskarna i...
24/08/2026

"Det var inte länge sedan även vi svenskar var ett homofobiskt folk. Så sent som 1990 svarade 65 procent av svenskarna i enkätundersökningen World Values Survey att homosexualitet inte är acceptabelt, och på en tiogradig skala valde mer än en tredjedel det mest extrema svarsalternativet att homosexualitet aldrig kan rättfärdigas".

Detta skriver Olle Hammar, forskare vid IFFS, på DN kulturdebatt med anledning av den nya rapporten från från World Values Survey där det bland annat framkommer att nästan varannan som studerar på Svenska för invandrare, SFI, anser att homosexualitet är oacceptabelt. Bland andra Simona Mohamsson (L), utbildnings- och integrationsminister reagerade särskilt på uppgiften om åsikterna kring homosexualitet.
– Jag blir mörkrädd över att nästan varannan person som går SFI är homofob. När det är så otroligt viktigt med de svenska värderingarna, med rätten att älska vem du vill, sade Simona Mohamsson då rapporten presenterades.

Olle Hammar, som tidigare varit med och gjort studier inom World Values Survey, skriver vidare att åsikten att homosexualitet inte är acceptabelt även är utbredd bland särskilda partiers väljare.

"Om man i stället för att dela upp synen på homosexualitet efter vilket land man är född i, grupperar befolkningen efter vilket parti man tänker rösta på sticker väljarna hos två partier ut: bland Kristdemokraterna svarar mer än var tredje (38 procent) att homosexualitet inte är acceptabelt, och bland Sverigedemokraterna mer än var fjärde (27 procent), enligt data från World Values Surveys senaste undersökning."

Läs både senaste rapporten från World Values Survey och Olle Hammars debattinlägg. Länkar i kommentarerna.

Address


Website

Alerts

Be the first to know and let us send you an email when Institutet för framtidsstudier posts news and promotions. Your email address will not be used for any other purpose, and you can unsubscribe at any time.

Shortcuts

  • Want your establishment to be the top-listed Bar/pub?

Share